Min påsk blev till ett lidande

Välkomna tillbaka från en förhoppningsvis trevlig och avkopplande påskledighet. För min egen del blev påsken varken så trevlig eller avkopplande som jag hade önskat. Jag åkte till Funäsdalen i torsdags och det kändes härligt att komma iväg för att njuta av säsongens sista skidåkningsdagar.

Trotsade goda råd från Göran Persson
I bilen på väg upp till fjällen pratade jag med Göran Persson, före detta statsminister, tillika ordförande i Scandinavian Biogas, som vi på SRV har en del att göra med. I slutet av samtalet pratade vi om vad vi skulle göra i påsk och jag berättade att jag var på väg upp till Funäsdalen. Göran påminde mig då bryskt (han är inte känd för att vara finkänslig) om att jag inte är någon ungdom längre och att jag nog borde hålla mig till de lätta, gröna backarna.

Två åk gick bra
Trots att det var en av landets tidigare statsministrar som gav mig goda råd så lydde jag inte hans råd den här gången. Redan första dagen gav jag mig ut i de svarta pisterna och det gick ju bra – i alla fall i två åk. I det tredje åket var jag dock ouppmärksam på ett litet stup, vilket gjorde att jag for rakt ut i luften och ner som en pannkaka. Det var en rejäl vurpa och jag skadade knät.

Gnälligt i bilen
Backen var mycket brant och det var problem för skotern att ta sig fram. För att underlätta transporten fick jag smärtlindring och mitt ben gipsades redan uppe i backen. Jag kom till sjukstugan i  Funäsdalen där de gjorde ytterligare några undersökningar innan jag slokörat fick meddela hustrun att vi måste avsluta semestern och åka hem mot Stockholm igen. Hon fick köra hela vägen med mig liggandes bredvid och jag tror inte att hon var jätteglad, för jag måste erkänna att jag nog gnällde och klagade en del under timmarna i bilen.

Påsk på lasarett
Långfredagen tillbringade jag på Karolinska sjukhuset i Solna och roligare har jag ju haft. Man kan säga att jag firade en riktigt ortodox långfredag med mycket lidande. I övrigt ingen jämförelse med Jesus :).  Efter diverse undersökningar och röntgen, klippte man upp gipset och skickade hem mig med kryckor, som jag får halta fram med tills det är dags för nya undersökningar. Inget brutet, men troligen något uttänjt ledband eller skadat korsband. 

Jonas slamsugare kom till min räddning
För övrigt är jag nu ytterligare stärkt i att man alltid kan lita på människor i avfalls- och renhållningsbranschen! Det var nämligen så att jag hade mycket svårt att ta mig ut från sjukhuset för egen maskin. Till min räddning kom då en trevlig, stor och stark 130-kilos kille som hjälpte mig. Vi hann presentera oss och prata lite under ”räddningsaktionen” och det visade sig att han var jobbade på Ragn-Sells. Tack slamsugare Jonas för hjälpen!

Vad ska jag säga till Göran P…?
Just nu sitter jag hemma och jobbar, men snart bär det av mot jobbet med kryckorna i baksätet på bilen. Under bilfärden ska jag fundera på vad jag ska säga till Göran Person nästa gång vi pratar om han frågar hur skidåkningen gick…

/Robert